Blockkedjeteknik – mycket större än bitcoin

Det ska ärligt sägas – jag har lyssnat på flera dragningar om blockkedjor utan att kunna skriva en begriplig text om det. Men så har jag talat med några personer som hjälpte mig att få en klarare bild:

Magnus Kempe på Kairos Future anser att många börjar i fel ände:

– Bitcoin är den tillämpning många känner till, men blockkedjeteknik är så mycket mer, säger han och förklarar att det i grunden handlar om att man skapar en digital unik identitet som är oföränderlig genom en hel transaktionskedja.

Christina Claughton-Wallin , handelsexpert på teknikföretaget IBM i Sverige, berättar hur blockkedjeteknik på försök börjat användas av detaljistjätten Walmart för att kunna hålla koll på matvaror från skörd till butik:

– Redan när djuret eller den nyskördade frukten lämnar gården för bonden in viktiga uppgifter i systemet. Sortnamn, vikt, hur och när produkten odlats och skördats bekämpningsmedelsanvändning och annat, säger hon och framhåller att det som har förts in i systemet inte går att radera eller ändra utan att alla parter är överens.

Det innebär att uppgifterna ograverade följer med produkten genom hela försörjningskedjan. Under resans gång läggs uppgifter till – transporten, hur lång tid den tog och vilken temperatur som rådde, fabriken där den bearbetades, hur länge den låg i tullen, ytterligare transport och lagerhållning innan den körs ut till butik.

Den stora fördel hon lyfter fram är att all information är tillgänglig för alla berörda utefter vägen, något som hon anser kommer minska svinn, matfuskbrott och matrelaterade sjukdomar över hela klotet när tekniken får fäste.

Magnus Kempe på Kairos Future anser att många börjar i fel ände:

– Bitcoin är den tillämpning många känner till, men blockkedjeteknik är så mycket mer, säger han och förklarar att det i grunden handlar om att man skapar en digital unik identitet som är oföränderlig genom en hel transaktionskedja.

Magnus Kempe pekar på en rad andra viktiga tillämpningar – med blockkedjetekniken kan man kontrollera var och när en bild är tagen och att den inte är ändrad. Man kan verifiera att ett e-mail inte har manipulerats, att en app verkligen kommer från rätt avsändare, och att intyg verkligen är äkta.

Tekniken bakom förklarar han så här:

Databasen med alla uppgifter delas upp i två – en som innehåller uppgifterna som ska skyddas, och en som bara innehåller verifikationerna.

En stor fördel som han framhåller är att blockkedjetekniken minimerar risken för konflikt kring vad som gått fel.

– Om du hävdar att du skickade fem ton fina tomater den 22:a och jag tog emot fem ton dåliga tomater den 25 går det att spåra var i kedjan det brustit, säger han.

Det är ett enkelt exempel, men blockkedjan skulle också vara till stor nytta när det gäller mer komplicerad teknik – exempelvis för att hitta var i ett affärssystem som en bugg sitter och vilken leverantör som i så fall ansvarar för att åtgärda felet.

Spårbarhet efterfrågas av många – inte mest i konsumentledet. Men spårbarhet kräver ofta en transparens som många aktörer inte känner sig bekväma med eftersom det kan innebära att konkurrenter får alldeles för mycket insyn i ens verksamhet.

Magnus Kempe framhåller den andra stora fördelen med blockkedjetekniken – att den ger möjlighet att vara anonym med delar av din data till exempel vem du är eller var du är.

– Jag vet inte vem du är, men jag vet att du talar sanning, sammanfattar han.

Åtta bra saker att veta om GDPR

EU:s nya datasäkerhetsdirektiv som träder i kraft den 25 maj 2018 påverkar alla företag på många sätt.

1.Det är en lag som gäller i hela EU, ett steg  mot en digital inre marknad.Tidigare har datasäkerhetslagar varit nationella. Sverige som haft en ganska beskedlig lag, PUL, får betydligt tuffare regler. Irland som haft ännu svagare regler och därigenom lockat Facebook att etablera sig där hamnar i bryderi.

2. Kunden äger datan. GDPR vänder logiken kring datainsamlande och dataanvändning heltom. Hittills har utgångspunkten för datainsamlandet varit att det är organisationen, exempelvis en detaljhandelskedja eller en bank som samlar datan för sina egna behov. Det gör att kunden kan kapitalisera på sin data för att få erbjudanden.

3.GDPR innebär att den som samlar in data ska vara mycket tydlig med varför datan sparas, och man får inte spara data i onödan. Företaget eller organisationen måste också inhämta samtycke för att samla in data från kunderna.

4. Kunden har rätt att bli ”glömd”. Om kunden så begär ska alla data kunna hittas, raderas eller flyttas till annan aktör.

5. GDPR gäller retroaktivt. Det gör att det blir nödvändigt att rensa och sätta upp system som skyddar data. Data som har sparats för att de kan vara ”bra att ha” behöver städas ut.

6. Intrång i systemen måste anmälas senast 72 timmar efter upptäckt.

7. GDPR är inte en angelägenhet enbart för IT-avdelningen, eller företagsledningen utan medvetenheten om vad som gäller och nya rutiner måste genomsyra hela företaget – från, ledning till golv

8. GDPR ger chans att bygga förtroende. Att visa kunderna att man hanterar personuppgifter på ett ansvarsfullt sätt kommer att ge konkurrensfördelar – medan de som inte når upp till kraven tar stora risker, inte bara för att få kraftiga böter, men också för att kundernas förtroende kan svikta.

Ilskna medarbetare en fara för företaget

Lyssnade nyligen på en presentation som väckte tankar:

Den handlade om de ilskna medarbetarna i ett företag som kan ses som en säkerhetsrisk och som faktiskt kan spåras.

En ofta refererad undersökning säger att bara 16 procent av svenska arbetstagare är genuint engagerade i sina jobb, omkring 75 procent är ganska likgiltiga, medan resten är en liten giftig grupp som faktiskt motarbetar företaget och arbetsgivaren.

Det globala mjukvaruföretagen Accenture och SAS Institute har tagit fram ett verktyg som spårar upp anställda som motarbetar, som lurar kunder och företagsledning, stjäl eller riskerar att begå allvarliga misstag genom att analysera deras digitala kommunikation och beteende.

De syns tydligt vilka individer som drar ner stämning, produktivitet och som har en helt annan agenda än företagets bästa, och det går att poängsätta riskbeteenden.

Verktyget som riskbedömer medarbetares beteenden är tänkt för företag som hanterar stora värden exempelvis klientmedel, där varor och pengar är tillgängliga, eller där medarbetare har tillgång till insiderinformation som kan utnyttjas för egen vinning.

Jag träffade nyligen Constantine Boyadijev på Accenture, som förklarar hur man kan hitta riskfyllda beteenden genom att analysera hur medarbetare kommunicerar med varandra,  när de gör det och vilka känslor de ger uttryck för.

Riskfaktorer kan vara att man är inloggad på udda tider, använder ett fult språk,  har begått misstag eller brutit mot säkerhetsföreskrifter tidigare, och använder kodord för personer och företeelser.

Han säger att dessa faktorer var för sig inte behöver se alarmerande ut, men de personer i företaget som samlar många riskpoäng är värda att titta närmare på.

Han visar några autentiska fall från ett stort amerikanskt företag. Två högpoängare som på olika sätt visar att de inte är lojala.

Första exemplet är en kvinna som tydligt och tillsammans med en man jobbar på att plocka ut så många  ”frequent flyer”poäng som möjligt. Hon har gjort flera etiska övertramp historiskt genom att sälja på gamla människor komplicerade finansiella produkter. En analys av känsloläget i hennes digitala interaktioner med omvärlden visar att en dominerande känsla hos henne är ilska, och att 70 procent av de känslor hon ger uttryck för är negativa, som ledsenhet, rädsla och hopplöshet.

En annan högpoängare är en kvinna som haft en mycket låg riskprofil till hon plötsligt en dag exploderar och blir 100 procent vrede, rädsla, sorg och hat. Det är uppenbart att något utlöste denna reaktion, och korrespondensen visar att avskedandet av en annan medarbetare gjort denna kvinna rasande. Men där finns också andra indikatorer,  som att hon försummat en obligatorisk vidareutbildningskurs och att den avdelning hon jobbar på har haft en mycket snabb omsättningsökning.

Han förklarar att det också går att hitta kriminella nätverk som gör regelmässiga stölder inom ett företag. Ett globalt handelsföretag hittade personer som loggade in utanför normal arbetstid, kommunicerade frekvent med personer på företagets enheter i Asien och gjorde märkliga beställningar som skulle levereras till något uthämtningsställe. Ligan använde stulna bankkort.

Constantine Boyadijev såg själv inget problem med att övervaka medarbetare på detta sätt – i USA har företagen tveklöst full tillgång till  kommunikation som sker på företagets datorer och telefoner inom företagets brandvägg, förklarade han.

När jag ställde frågan om detta låter sig göra i Sverige möttes jag av en del hummanden. Fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer som Unionen och Svensk Handel visade sig inte så pigga på att ge raka svar.

Samtidigt har jag ibland hört anställda säga att de tror både att arbetsgivare har rätt att övervaka deras kommunikation, och att de också gör det.

Till sist fick jag napp hos advokaten Jerker Öhrfeldt på Arbetsrättsbyrån:

I ett meljsvar skriver han att Europakonventionen utgör svensk lag i Sverige och enligt en dom från början av september i år (Barbulescu mot Rumänien) konstaterade Europadomstolen att en arbetsgivare måste informera i förväg om den avser att att övervaka de anställdas mejl. Om så inte sker anses det vara ett oproportionerligt ingrepp i privatlivet enligt artikel 8. En arbetsgivare som vill övervaka de anställdas mejltrafik bör således antingen ta med detta i en IT-policy eller avtala om det i anställningsavtalet.

Inom det offentliga är det hans uppfattning att offentlighetsprincipen alltjämt gäller och således kan en arbetsgivare ta del av en anställds mejlinformation.

Så visst borde arbetsgivare som befarar att de har oärliga och ilskna medarbetare kunna använda ett analysverktyg – men då gäller det att vara tydlig med att man övervakar.

Dagmars Handelsblogg vaknar igen

Nu återstartar jag min blogg som legat nere det senaste året.

Efter 20 år på tidningen Dagens Handel övergår jag till egen verksamhet. Jag kommer även fortsättningsvis att skriva om handel i vid mening:

Hur digitaliseringen påverkar kundbeteenden, intjäningsmöjligheter, stadsbild, handelsjobb.

Hur handlare och konsumenter kan skyddas mot fysiska och digitala attacker.

Hur EU:s kommande dataskyddslagstiftning, GDPR kommer att påverka handeln.

Vad forskningen säger om utvecklingen i handeln.

Om arbetsliv och HR-frågor.

Och så en del om livsstil, trender, mode.

Basen, mitt dagliga värv, kommer att vara dagmarshandelsblogg.se. En journalistisk blogg med ambition att begripligt och sakligt berätta vad som sker i handeln.

Utifrån den räknar jag med att mycket intressant kan hända.

Successivt kommer jag att söka fler kanaler att publicera mig i.

Jag är självklart öppen för förslag.