Vitsen med plattformar

Huka bakom murar eller skapa öppna plattformar?

Delad information är oändligt mycket mer värdefull än hemlighållen. Framgång i affärslivet handlar i dag om att dela information och att göra det via tekniska plattformar.

Det är mycket som går att göra i dag som för bara några år sedan var extremt krångligt, dyrt eller rentav omöjligt. Sälja och ta betalt över hela världen, kolla vad som händer i var och en av kedjans butiker – i realtid – eller snabbt nå ut med sina produkter på nya marknader.

För 7-8 år sedan en hägrande dröm, idag görbart till en rimlig kostnad tack vare nya tekniska plattformar.

Det var när Zalando definierade om sig från modeföretag till teknisk plattform som de började tjäna pengar. I dag erbjuder de en väg ut på en europeisk marknad för mindre modeföretag som haft svårt att nå sin publik. Kinesiska e-handelsjätten Ali Baba erbjuder på samma sätt ett enkelt inträde på Kina-marknaden. Amazon är en gigantisk plattform. Många svenska företag fasar för den dag Amazon på riktigt etablerar sig i Sverige – andra ser fram emot att få använda Amazon som plattform för att nå världsmarknaden.

Enklare betalningar

Plattformar sätter fart på den globala ekonomin – betallösningsföretag som amerikanska Stripe och holländska Adyen erbjuder möjligheter att skicka och ta emot betalningar över hela världen. De gamla bankerna tjänade på att göra betalningar långsamma och kostnadskrävande för kunden. De nya plattformarna kopplar förbi bankerna. I stället för att handlaren själv ska behöva ta kontakt med varje utländsk bank och ansluta sig till varje betalform, går man via en plattform som sköter alla kontakter snabbt och smidigt. 

Kunderna i varje land kan erbjudas betala på det sätt som de själva känner sig bekväma med.

Shoppa utan krångel

Riktig omnikanalhandel bygger på plattformar som hanterar både onlineförsäljning och butiksförsäljning i samma system – något som gör det möjligt att övervaka alla transaktioner i realtid. Superpraktiskt för konsumenten som kan köpa saker på nätet, hämta och prova i butik, och lämna tillbaka det som inte passar direkt i butiken. Eller köpa i butik och reklamera på nätet.

Shoppingen blir sömlös och helt okrånglig.

Full koll

Möbelföretaget Jysk har gjort en intressant resa. De styr mer än 2000 butiker i 48 länder genom en plattform som i realtid förser dem med all information om vad som händer i alla butiker och online.

Genom att jämföra en rad parametrar kan de se vilka som underpresterar och vilka som har bra grepp att lära ut.

Svenska Quinyx som erbjuder en plattform där medarbetare kan byta arbetspass utan att behöva gå genom chefer har blivit en världssuccé.

Inom mediabranschen vinner plattformstänkandet också mark. En tidning är i dag inte bara enpappersprodukt eller en nättidning. En tidningstitel är en plattform som ordnar event och resor, har tvkanaler, poddar, kurser och annat.

Identisk information delas

De öppna plattformarna gör det så mycket enklare att kommunicera, dela information mellan olika aktörer i en kedja och skicka pengar. Eftersom det är identisk information som delas behöver man inte förlora något i översättningen och en del transaktionskostnader försvinner också.

Små nischade företag når lättare ut i världen, betalningar går snabbare, det går fortare att göra analyser och vidta rätt åtgärder när varorna inte säljer som förväntat, eller när det fattas personal.

Det är ett nytt sätt att tänka. Förr kunde man helt legitimt bygga framgång på att utnyttja ett informationsövertag. I dag ger det bättre utfall att dela korrekt information.

Den som försöker hålla användbar information för sig själv är inte smart utan betraktas som en manipulatör och bakåtsträvare.

Ett sommarlästips

På Amazon har jag hittat en memoarbok, skriven av J.D. Vance, en drygt 30-årig jurist. Boken Hillbilly Elegy har blivit en hyllad storsäljare i USA. Den är en stark berättelse om det bortglömda USA som strax efter det att boken gavs ut röstade fram Donald Trump till presidentposten.

Varm skildring av sårig uppväxt

J.D Vance berättar om en uppväxt i USA:s rostbälte, mot bakgrund av sin familjs historia, och med vederhäftig hänvisning till sociologisk, nationalekonomisk och psykologisk forskning.

Författarens familj kommer från Jackson, en liten stad Appalacherna.

Appalacherna befolkas av immigranter främst från Irland och Skottland. Där finns fattigdom och ett kulturellt arv av våld, klantänkande och hårda hedersbegrepp. Den speciella kulturen lever kvar, på gott och ont, bland dagens hillbillies.

J.D. Vance räknar sig själv som en klockren hillbilly. Trots juristexamen från Yale, bra jobb och vackert hem, är han i själ och hjärta en av USA:s fattiga vita.

I sitt förord skriver han att boken kommit till för att han vill berätta hur det känns att röra sig uppåt i samhället, men också att visa på hindren. Inte minst vill han förklara hur han själv, utan att vara det minsta genial, ändå på något sätt lyckats leva den amerikanska drömmen.

Främst handlar det om stöd och goda exempel från den äldre generationen i en storfamiljskultur där en drogberoende mamma med ett vidlyftigt kärleksliv inte lämnas ensam att uppfostra barnen. Innan socialen kommer finns det familj som ser till att barnen klarar sig.

Saftigt och levande beskriver han familjens öden:

I Jackson lever familjen Blanton. Familjen tycks besitta ett ansenligt våldskapital. Yngsta dottern skjuter en tjuv med gevär. Samma flicka blir som 13-åring gravid med grannpojken. Detta par, bokens Mammaw och Pappaw, flyttar till Middletown i Ohio. Mannen får 17 år gammal, outbildad, jobb på stålföretaget Armco. Han avancerar inom företaget och stannar till pension. I tid sammanfaller det med en guldålder, 50-60-70-tal. Armco Steel var största arbetsgivare och höll uppe infrastrukturen av vägar och parker, skolor och annat med donationer. Innevånarna hade god köpkraft.

De yttre ramarna kring Mammaws och Pappaws liv blir medelklassiga. De köper ett hus, Mammaw är hemma med barnen. Men under ytan är de hillbillies. Pappaw dricker, båda har hett temperament, hemlivet präglas av bråk.

Deras barn tar på olika sätt skada. Mellandottern, som blir J.D. Vances Mom, blir med barn och slutar skolan. Vid 19 är hon skild och mamma till en 2-åring, författarens 5 år äldre syster Lindsay. När författaren föds 1984 har Pappaw slutat dricka. Mammaw och Pappaw lever i större harmoni med varandra. De lägger mycket krut på att hjälpa dottern som utbildar sig till sjuksköterska.

Men i Middletown är livet inte vad det varit. Armco är ingen vinstmaskin. Där finns inte garanterat jobb för alla killar som slutar skolan. Ändå resonerar de unga som om deras framtid vore garanterad.

Men för den som inte tar sig vidare är det lätt att hamna i drog- och socialbidragsberoende och detta är en utveckling som kommer att accelerera.

J.D. Vances uppväxt blir inte direkt harmonisk. Han är ett högt älskat barnbarn, mammans två syskon är rimliga personer med ett vettigt familjeliv, men Mom ger sig in i det ena förhållandet efter det andra. Fadersfigurerna kommer och går, och vid varje giftermål adopteras pojken och får byta efternamn.

Författaren skriver att han borde varit predestinerad att i likhet med många av sina jämnåriga hamna i drogberoende, kriminalitet och fängelse.

Faktorerna som håller honom på banan är ändå starkare: Mammaw som förbjuder honom att umgås med kamrater som röker hasch. Pappaw som räknar mattetal med honom och förklarar att okunnig inte är samma sak som ointelligent. Moster som öppnar sitt hem för honom. Klok storasyster, lärare.

I USA har boken blivit rosad för att den ger en förståelse för det amerikanska samhället.

Från höger har den risats för att den påstås förespråka högre socialbidrag, medan den risats från vänster för att den betonar vars och ens personliga ansvar för sina misslyckanden.

Författaren konstaterar i ett efterord att båda läsningarna knappast kan vara sanna.

Han förslår inga konkreta lösningar, men konstaterar att om människor insåg hur deras handlingar påverkar barnens framtid skulle de kanske avstå från att tända till för minsta oförrätt, kasta ut sin partner, fyllköra, fly in i drogrus i stället för att ta ansvar.

På tal om att skolorna i områden där barnens skolresultat är låga skulle få mer pengar berättar han om den termin när hans betyg dalade till bottennivå:

Det var inte skolans fel. Jag gjorde inte läxorna för att jag varje kväll gick emellan när de vuxna bråkade. Det blev svårt att skärma av. Många av mina kamrater hade det likadant.

 

Boken är skriven på en lättfattlig engelska. Den finns att köpa på Amazon.

J.D.Vance

Hillbilly Elegy – A Memoir of a Family and Culture in Crisis