När vanliga konsumenter begår miljöbrott

PARADOX. Svenska konsumenter privatimporterar farliga elprodukter, leksaker som innehåller giftiga ämnen och prylar som är trasiga redan när de landar i Sverige. Samtidigt pratar vi om hållbarhet, plastbantning och klimatskam…

Häromdagen lanserade Handelsrådet sin rapport ”Digitala marknadsplatser och e-handelsplattformar”, som kartlägger rättsläget kring plattformar som säljer till EU från tredje land.

Ruggig läsning

Rapporten visar att många av de varor som strömmar in via handelsplattformar som Alibaba och Wish, som inte lever upp till EU:s produktsäkerhetskrav. Konsumenten omfattas inte heller av EU:s konsumentskydd. Det är i princip omöjligt att reklamera eller få rättelse.

Detta är helt lagligt. Ännu så länge.

–       Det går inte att förbjuda plattformarna att sälja skräp, eftersom de enligt EU:s e-handelsdirektiv från år 2000 endast är förmedlare, säger rapportförfattaren advokat Robert Heimdahl, Cirio Advokatbyrå.

Lite mer om hur detta hänger ihop har jag skrivit i en artikel på ITRetail:

Och här är länken till själva rapporten:

http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2019/04/Digitala-marknadsplatser-och-ehandelsplattformar.pdf

Höga ambitioner

I förra veckan var jag på ytterligare ett intressant möte.

Svensk Handel presenterade sin hållbarhetsrapport för 2018. Den visar att svenskarna tycks ha blivit väldigt mycket mer måna om hållbarhetsfrågor under 2018 – och att handlarna verkligen hänger på och intensifierar sitt hållbarhetsarbete.

De ser hållbarhet som lönsamt både i det korta och i det långa perspektivet.

De vill ha superkoll på hela leverantörskedjan.

För den som vill få mer detaljer finns ett referat av mötet i mitt föregående blogginlägg.

1400 handlare och mer än 1000 konsumenter hade tillfrågats.

Konsumenternas attityder har undergått en signifikant förändring.

Men går de från ord till handling?

Samtidigt som konsumenterna anser det enormt viktigt att handla hållbart inom skönhet/hälsa (78 procent) Kläder, skor och accessoarer (76 procent) och mer än 70 procent anser det väldigt viktigt att välja leksaker utifrån hållbarhetskriterier, så väller det in leksaker och modevaror från kinesiska handelsplattformar som är både giftiga, brandfarliga och som dessutom går sönder snabbt och bidrar till ett giftigt sopberg när de slängs.

Det är privatpersoner som klickar hem de här varorna – är det en helt annan kategori människor än de som har svarat på Svensk Handels enkät?

Eller ger människor pk-svar i enkäter och tvärvänder när de hittar billiga erbjudanden…?

Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij var med på mötet för att kommentera rapporten. Hon menar att människor många gånger har höga ambitioner, men att de inte har så lätt att leva upp till dem.

Så visst kan det vara samma personer som letar hållbarhetsmärkta varor i dagligvarubutiken som klickar hem en snorbillig leksaksbil från Wish.

Det är ju miljöbrott. Inför sanktioner!

Åsa Domeij har också funderat en del kring hur kunderna är funtade.

–Tror de att det finns något slags högre makt som ser till att varorna är ok?

Hon betonar att det inte alls är fel med kinesiska varor. 

– Axfood har kontor i Kina och importerar massor av varor som uppfyller alla EU:s krav. De skeppas hit i containerfartyg medan det enskilda konsumenter e-handlar flygs hit, säger hon.

Men de kinesiska plattformarna är ett problem. Inom EU börjar man fundera på att strama upp e-handelsdirektivet.

Åsa Domeij har ett mer radikalt förslag:
– Gör stickprovskontroller och inför en miljösanktionsavgift för privatpersoner som för in otillåtna varor i EU. Gör det dyrt precis som för importörer och detaljister som har otillåtna varor i sina lager och butikshyllor, säger hon.

För strängt taget är det ju ett miljöbrott att köpa in blyhaltiga leksaker, klänningar med giftiga färger och mobilladdare som börjar brinna när de används. Även om det i dag inte finns några sanktioner.

För att inte tala om hur dumt det är att flyga skräp över halva jorden.

Hållbart på tapeten


Svensk Handel har presenterat sin årliga hållbarhetsundersökning. Det är sjunde året den görs, så därför finns det en intressant tidsserie att följa.

Presentationen hålls i den lilla takrestaurangen ovanför Urban Deli på Sveavägen. Det är vårmorgon, solens strålar mildras av ett dis som sägs bestå av sand från Sahara som förts hit av kraftiga vindar.

En mycket god och nyttig frukost serveras. Plastförpackningarna till grötportionerna kommenteras kring borden. Senaste modeordet är ju plastbantning så förpackningarna känns inte helt pk. 

Svenska konsumenter vill just nu plastbanta, även om alternativen skulle vara sämre för miljön, enligt SH:s senaste rapport.

I ett färskt pressmeddelande skriver Svensk Handel att förbrukningen av plastpåsar minskat med tio procent. Viljan hos handlare och konsumenter att hushålla med påsarna har ökat.

Svensk Handels hållbarhetsundersökning 2018 har fått titeln ”Starkt ökat hållbarhetsintresse hos konsumenterna – och handelsföretagen är redo”.

Den bygger på 1400 svar från företag och över 1000 svar från konsumenter, samt djupintervjuer med företagsledare.

Svensk Handels vd Karin Johansson inleder kort med att framhålla att svenskarnas attityd till hållbarhetsfrågorna verkar ha förändrats på djupet under 2018. Andelen som inte bryr sig har minskat kraftigt. Intresset för att hyra, låna och köpa begagnat ökar. Handelsföretagen utvecklar sitt hållbarhetsarbete. 

Att hållbarhet engagerar konsumenterna för med sig att handelsföretagen finner hållbarhetsarbetet lönsamt också på kort sikt.

 –Lönsamhet måste alltid finnas med som en morot för företagare, framhåller Karin Johansson.

Hon menar att hållbarhetsarbetet drivs av socialt och miljömässigt engagemang men att det numera betraktas som en förutsättning för långsiktigt sunda och ekonomiskt hållbara affärer.

Kontroll över leverantörskedjan är central. Det funkar inte att skylla på underleverantörer om något fallerar. Konsumenterna köper inte det.

Eftersom hållbarhetsrapporten gjorts under en följd av år går det följa attitydförändringar.

Numera uppger nära åttio procent av de tillfrågade konsumenterna att de anser det viktigt att handla från hållbara företag och allt färre svarar ”vet ej”.

Klimatet inte viktigast

Trots allt tal om flygskam och klimatångest, rankar inte konsumenterna klimatfrågan så högt när det kommer till att välja produkt. Kvalitet anses absolut viktigast, därefter kommer att den inte innehåller farliga ämnen, och när det gäller mat ser man det som viktigare att varan producerats med hänsyn till djurens välmående.

Priset är betydligt med avgörande än klimatavtrycket, och priset har faktiskt ökat i betydelse för hur konsumenten väljer.

Här har jag en liten fundering – kan det bero på att man börjar ta för givet att alla produkter håller en god miljöstandard…? Och därför har gott samvete när man låter priset styra?

Men visst har klimathänsyn seglat upp. 2016 var det 60 procent som valde med hänsyn till klimatet, 2018 var det 70 procent.

Torkan väckte svenskarna

Ja, en sak är attityd – men det är inte alltid orden följs upp av handling.

Åsa Domeij som är hållbarhetschef på Axfood var inbjuden för att kommentera rapporten.

Hennes reflexion var att människor generellt börjat tänka kring hållbarhet på grund av torkan under 2018.

Hållbarhetsrapporten har mätt beteenden genom att följa hur försäljningen av hållbarhetsmärkta produkter har förändrats. Det visar sig att kunderna köper ungefär lika stor andel hållbarhetsmärkta produkter som 2017.

Åsa Domeij ifrågasätter om det ger hela bilden:

–De siffrorna mäter inte det faktum att allt fler börjar dra ner på kött och äta mer vegetariskt, oftare välja tåg än flyg eller rentav stanna hemma i stället för att resa.

Fler konsumenter (24 procent mot 10 procent 2017) uppger att de framöver kommer att hyra saker i stället för att köpa. 31 procent uppger att de. Kommer att köpa mer begagnat framöver.

–Det ska verkligen bli kul att följa upp nästa år hur konsumenterna har agerat, säger hon.

Vårda dina kläder

Pernilla Halldin, Public Affairs Sustainability H&M, talade om nödvändigheten av att ställa om klädbranschen från fast fashion till något mycket mer hållbart. Inom H&M arbetar man på flera plan med detta – dels genom att utveckla nya material som inte är så resursslukande i sin framställning, dels genom att hjälpa kunderna att sköta sina kläder så de får ett längre liv. Skräddartjänster lanseras i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Vi har sett att kunder som får plagg lite anpassade, exempelvis genom att byxben eller kavajärmar läggs upp, använder kläderna längre.