Handeln ger liv åt platsen

Vi människor gillar stimulans och omväxling. Det är därför vi tycker om att gå runt i en stad och titta i butiker. Ibland köper vi grejer som vi strikt praktiskt inte behöver men som gör oss glada. De får ett värde för att de påminner om en behaglig situation eller en trevlig stad.

Bra handel ger värde åt en plats. När handeln överger platsen blir den dyster.

Jag gick nyligen omkring i Johanneshov, strax söder om Söder i Stockholm, ett bostadsområde byggt under mitten av förra seklet. I bottenvåningen på nästan varje hus finns en gammal butikslokal.

Det har inte varit bra butikslägen där sedan tiden då det fanns en hemmafru i nästan varje lägenhet. I dag rymmer lokalerna kontor, mäklarbyråer, tatueringssalong, thaimassage eller står igenbommade efter det allra sista försöket att driva något slags dagligvaruhandel.

Det går att föreställa sig hur det såg ut när husen var nya – när damer i kappa och hatt stod och pratade utanför det moderna snabbköpet, kilade in i tobaksaffären efter cigaretter.  Ungar köpte godis i tobaksaffären, det blev en naturlig ingång till att börja röka i tonåren. Det fanns säkert en sybehörsaffär, kanske bageri, järnaffär och en klassisk blomsterbutik. Ett lokalt postkontor låg troligen nära.

Frisören och en stor kemtvätt verkar vara det enda som överlevt sedan den tid då mycket av livet levdes hemmavid, innan alla mammor började yrkesarbeta.

Förutsättningarna att driva handel försvann. I dag känns platsen avsomnad. Lite omysig.

Liv i stadskärnan en solig junidag i Malmö. Foto :Dagmar Forne

Sveriges småstäder har mött samma öde. Stadskärnorna har tappat sin attraktivitet under en lång följd av år. Handeln kämpar i motvind. Först var det externa köpcentrum som var boven, nu är det e-handeln som tar hand om hushållens köpkraft.

Nora. Pittoreskt men staden kan nyttja sin charm bättre. Foto:Dagmar Forne

 Oana Mihaescu vid Handelns forskningsinstitut är kulturgeograf inriktad på ekonomisk geografi. I sin forskning har hon fokuserat på att mäta platsers attraktivitet och tittat särskilt på detaljhandelns roll för att skapa attraktiva platser.

Vid ett webinarium nyligen presenterade hon rapporten Småstadens kamp, som ger en ganska dyster bild av utvecklingen under de senaste åren. Hon har funnit att det inte är externa köpcentrum som är problemet, utan att utarmningen är ett resultat av en lång strukturell trend:

 Storstäderna drar människor och köpkraft, e-handeln erbjuder bekvämlighet, stort utbud och låga priser.

Då tappar småstaden i betydelse och attraktivitet. Människor söker sig inte dit för att handla. Tomma butikslokaler ökar känslan av tristess.

Men vid samma webbinarium hördes också gladare tongångar, för någonting har hänt 2020.

Sök inspiration utomlands! Det finns massor av levande småstäder i Sydeuropa. Här en gata i Cannes. Foto:Dagmar Forne

Varje år tar Fastighetsägarna fram ett Cityindex som visar handelns utveckling i större och mindre städer och olika handelsplatser.

Siffrorna för våren 2020 visar kraftiga tapp – i genomsnitt minskade handeln med 22 procent i riket. Storstäderna tappade 28 procent, men småstäderna tappade bara åtta procent av sin handel.

Anna Liljenby, expert på stadsutveckling på Fastighetsägarna ser detta som ett tecken på att småstäderna kommer att få tillbaka sin betydelse.

Livet fanns i storstaden. Nu är det dags för småstäderna att ordna fashion nights. Foto:Dagmar Forne

Coronaeffekten är tydlig, de som bor i småstaden arbetspendlar inte till storstaden i samma utsträckning, och det är många som anser att vi inte kommer att gå tillbaka till samma arbets- och pendlingsmönster igen.

– Det lokala blir det nya svarta. Det har vuxit fram ett lokalt engagemang, och de fysiska butikerna fyller en ny roll som mötesplatser. De lokala handlarna känner sin kund och kan leva på att ge bra service, säger hon.

Om en liten stad ska lyckas bli attraktiv och mer värdefull gäller det att snabbt släppa sovstadsidentifikationen som Oana Mihaescu fann exempelvis i Staffanstorp.

Det måste finnas lunchställen, butiker och service och gärna någon typ av kontorsgemenskap för den som inte kan pendla till jobbet, men som heller inte kan arbeta ostört i hemmet.

Plats för mänskliga möten.

–Samarbeten mellan olika intressenter som fastighetsägare, handlare och myndigheter behöver etableras, och kommunerna behöver bli snabba med tillståndsgivning, säger hon.

Städer som hittar och utvecklar sin identitet kan ha chansen få igång ett levande stadsliv, och på sikt bli inflyttningsorter. För på allra senaste tid har vinden vänt. Den 9 december 2020 publicerar DI en artikel ”Åtta svenska städer som klår Stockholm efter pandemin” Här intervjuas Helena Paulsson, som är chef för stadsutveckling på konsultföretaget Afry. Före pandemiutbrottet ledde hon en undersökning i sex europeiska länder där 5.000 unga mellan 18 och 35 år deltog. Man ville ta reda på hur unga människor ser på framtiden, sitt boende och städernas utveckling. 

– Den allra viktigaste och tydligaste insikten som undersökningen gav oss var att bara 12 procent vill bo i städer med över en miljon invånare. Det fanns en tydlig och stark önskan om att bo i mindre städer. Det verkar inte längre vara Tokyo eller New York som lockar allra mest, säger Helena Paulsson till Dagens Industri.

Pandemin tycks ha förstärkt den trenden. Under de långa månaderna av isolering har distansarbete visat sig fungera och blivit accepterat. Det känns inte längre lika nödvändigt att flytta till jobbet i storstaden och betala flera miljoner för ett litet krypin när man kan få en trevlig villa med trädgård för samma peng i en mindre stad.

Nära till allt – är Örebro idealstaden?

Tiominutersstaden är ett nytt ideal. En stad där man har max tio minuter till allt. Skolan, jobbet, frisören, butiken, simhallen, skogen, havet, teatern, konsthallen, krogen, bibblan, kyrkan…

En överskådlig värld, där livet går i ett lite lugnare tempo. Där det finns plats för skönhet och eftertanke.

Författare: Dagmar Forne

Dagmar Forne, journalist med mångårig erfarenhet och djupa kunskaper om handel.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *