Vi kommer från savannen

Det är savann-tema på mycket av det jag gör just nu. Savannen är människans ursprungsmiljö, men den är också hotad. Kanske för att vi människor inte erkänner och har respekt för vårt ursprung.

Jag gjorde nyligen en intervju med en neuroarkitekt. Varje människa jag nämner det ordet för svarar med ett förvånat va? vad är det?

Annika Brommesson är en pionjär på området i Sverige. Hon har i många år studerat vad det är som gör att människor mår bra i vissa miljöer och o-trivs i andra. Svaren hittat hon i människans ursprung:

– Vi är savannmänniskor, våra hjärnor har inte förändrats nämnvärt på 40 000 år, säger hon

Jo. visst kan vi mycket mer nu – vi har skriftspråk, kan bygga komplicerade maskiner, har utvecklat sätt att kommunicera på långa avstånd.

Men grundläggande behov är desamma: för att en plats ska kännas trivsam behöver den erbjuda överblick , skydd, identitet och gemenskap. Det ska finnas en balans mellan stimulans och trygghet så att man vågar utforska platsen och lära sig något nytt.

Hus som objekt

Men arkitekter, byggherrar, politiker och samhällsplanerare har genom historien ofta bortsett från människans basala behov.

Enorm fasad, grå, sjukhusentré och en liten trädusling i förgrunden med lite blommor kring.
Inte så välkomnande. Foto Annika Brommesson

Hus blir objekt som ska manifestera makt, rikedom, modernitet, rationalitet, eller något annat storslaget. De är inte byggda främst för att vara behagliga att bo och verka i. Neuroarkitekter är experter på hur miljöer ska byggas och omdanas så att de blir trygga och trivsamma platser där människor vill vara. Många ställen är i dag ödsliga och kusliga, byggda mer för bilar än för människor.

intervjun är publicerad på Gazzine: https://www.gazzine.com/arkitekten-som-satter-manniskan-i-centrum/

Cafémiljö, kvinnor som fikar, fönster med utsikt över torg, gata med gammeldags fasader.
Lugn men ändå stimulerande är övervåningen på Café Nord i Köpenhamn. Utanför breder Ströget löftesrikt ut sig. Samma trygga känsla som att stå på en höjd och blicka ut över savannen…
Foto: Dagmar Forne

Afrikas största tillgång

Ja det är förstås savannen med alla sina vilda djur.

Djurlivet hotas när människorna i regionen är för fattiga och förstör naturen genom att bränna skogen för att odla i askan, eller genom att hugga ner skog för att tillverka kol. Då förstörs djurens naturliga miljöer. Om människorna därtill skjuter av djuren för att äta dem, blir landskapet än ödsligare.

Savann, berg i bakgrunden, stor och liten noshörning betar.
Noshörningar i sitt naturliga habitat Foto: Peace Parks Foundation

Men också stora industriella projekt, vägbyggen, industriellt skogsbruk, fabriksbyggen, dammbyggen där människor med finansiella muskler förändrar landskapet och hotar djurlivet.

Jag har i dagarna träffat företrädare för organisationen Peace Parks Foundation som verkar i södra Afrika. Organisationen startades 1997 av WWF-grundaren Prins Bernhard av Nederländerna, Nelson Mandela, Sydafrikas dåvarande president och den sydafrikanske affärsmannen Anton Rupert.

Fredsparker

Numera finns det tio så kallade TFCA:s, Transfrontier Conservation Areas, Fredsparker. De ligger alla över minst två landsgränser.

Senior Chief Inyambo Yeta, som är hövding över Sisheke hövdingadöme I Zambia förklarar poängen med att Peace Parks ligger över landsgränser:  

–Djuren rör sig naturligt över gränserna och länderna har därför ett gemensamt ansvar för att bevara djurlivet. Ibland utgörs gränsen av en flod, och då måste man på bägge sidor komma överens om hur floden ska nyttjas – exempelvis för fiske, bevattning och transporter, säger han.

Den största fredaparken är Kavango-Zambezi TFCA som sträcker sig över gränserna till både Botswana Namibia, Angola, Zambia och Zimbabwe, över ett område lika stort som Sverige.

Turismen bevarar djurlivet

Det är mångas dröm att någon gång i livet få se lejon, antiloper, elefanter, noshörningar, zebror, giraffer, leoparder, bufflar och andra djur i det vilda. Turismen är en viktig inkomstkälla för många länder i Afrika, och faktiskt nödvändig för att bevara djurlivet.
– Turism kan ge mängder av jobb när det görs på rätt sätt, säger Kathy Bergs, utvecklingschef på Peace Parks Foundation – men hon menar också att turismen är ett tveeggat svärd:

– Det kan göras storskaligt, så att intäkterna går till ägare i andra länder, eller småskaligt, så att det blir ett lyft för byar och och familjer.

Peace Parks Foundation har utbildningsprogram för kvinnor som vill öppna Guest Houses och restauranger. De utbildar också främst män men även några kvinnor till parkvakter och de har också ett stödprogram för jordbrukare där de lär ut bättre metoder så skördarna ökar.

Alla åtgärder Peace Parks vidtar hindrar ökenutbredning och gynnar därmed klimatet. Men för att satsningarna ska bli bärkraftiga krävs det intäkter från turism.

– Att välja bort flygresor för att rädda klimatet är ett för enkelt sätt att se på klimatfrågan, säger Tina Sayed Nestius, som driver resebyrån Afrikakompaniet.

Men hon avråder från att ta inrikesflyg för att spara tid på Afrikaresan.

– Det är bättre att röra sig genom landskapet. Ta tåget eller åk bil och upplev allt det vackra, säger hon.

Det passar savannmänniskan bättre.